Fast så här i slutet på veckan har jag börjat längta efter dem, i början gick jag mest runt i något slags vakuum. Jag trodde dessutom att jag skulle förvandlas till Superwoman bara för att barnen inte var hemma. Listan jag hade i mitt huvud på vad jag skulle hinna med att fixa i hemmet var mil lång. Jag har varit en hård arbetsledare mot mig själv och jobbat på bra och ändå bara klarat av en bråkdel av det planerade.
Men nu får resten vänta, jag ska på messer!
Nu kör vi snart så här.....
för att komma till det här!
Inlägg
1 kommentar:
Visst är det märkligt det där. Man tror att anledningen till att man aldrig får ens hälften gjort av vad man tror, är barnen. Men så beror det på en SJÄLV. Va?! Konstigt. Ha en supertrevlig messer. Vi kommer säklerligen vara på Dalarö någongång, så kolla gärna om ni tar båten in till fastlandet. Janne jobbar sista dagen idag :-)
Skicka en kommentar