Nu gör jag slut!

Kära SEB,
Jag skriver det här brevet eftersom jag anser att det hör till hyfs och ton att förklara varför man gör slut på ett långvarigt förhållande. Jag förväntar mig inget svar från er eftersom ni verkar föredra att tiga ihjäl vår 24-åriga relation.
Jag blev kund hos er när jag var 16 år. Min man har varit kund hos er i minst 10 år och vi har tre barn som även de är kunder. Både min man och jag har genom alla år haft trygga, välbetalda, arbeten och vi har aldrig haft några betalningsanmärkningar. Som era kunder har vi haft konton, bolån, fondsparat och även varit småföretagarkunder. Vi har visserligen inte varit helt trogna, något sparkonto och några fonder har vi ibland lagt utanför, men i det stora hela har jag alltid identifierat mig som en SEB kund. Det var därför naturligt för oss att vända oss först till er när vi stod inför en större förändring och utmaning i livet, ett eventuellt bygge av ett nytt hus.

Vi ringde upp vårt lokala kontor och bad om ett möte för att få information om hur det går till att ansöka om byggkreditiv. Vi har aldrig byggt hus förut och vände oss alltså till er för råd och vägledning i hur det brukar gå till, få veta vilka era villkor är och även få ett besked om hur mycket pengar vi kan låna om vi gör verklighet av våra byggtankar.

Vi hade ett bra möte på lokala kontoret där en man vänligt förklarade för oss att man på detta lilla kontor inte handlägger byggkreditiv men att han skulle se till att avdelningen som gör det tog kontakt med oss snarast för vidare dialog. Han tog uppgifter om värdet på vårt befintliga hus, våra inkomster, övriga tillgångar etc. och sa sedan att han inte kunde se att vårt önskade lånebelopp skulle vara ett problem med tanke på våra stabila och relativt höga inkomster. Vi avslutade mötet med en försäkran från honom om att vi skulle få en kontakt om högst två arbetsdagar.

Vi väntade, och väntade. Ingen kontakt togs. När en dryg vecka gått skrev vi till vår lokala kontakt och konstaterade att vi inte blivit kontaktade. Vi fick då följande svar: ”Tyvärr fick jag beskedet att vi inte kan bevilja ansökan pga. dubbelt boende inte går ihop”.

Detta tycker jag är otroligt arrogant på flera sätt. Varken handläggaren eller vår lokala kontakt bemödar sig med att ringa eller skriva till oss för att starta en dialog eller lämna besked om att vår ansökan inte beviljats. Vi hade inte ens uppfattat vårt möte som en ansökan utan som en intresseförfrågan och en förfrågan om rådgivning.

Naturligvis har vi inte för avsikt att ha dubbla boenden. Vi har redan varit i kontakt med mäklare, vilket vi också nämnde för vår lokala kontakt. Vi har dock inte för avsikt att tälta på tomten under byggtiden, men det tror jag inte att det är många nybyggare som gör. Det vi var ute efter med vårt möte var att få ett lånelöfte på vårt eventuella nya boende samt en dialog kring vad ni kan hjälpa till med. En del i den dialogen, trodde vi, var råd från er om var i processen vi lämpligast säljer vårt nuvarande boende.
Det minsta vi hade väntat oss var någon slags återkoppling från er.

Utifrån detta arroganta beteende från er sida så tolkar vi det som att ni inte är intresserade av oss som kunder över huvud taget och vi kommer därför inom kort flytta våra affärer till en annan bank som har större intresse av att ha privatkunder. Det är nu helt uppenbart för oss att det inte är vad ni prioriterar.

Med vänliga hälsningar

Johanna Hellström